"- Undret med norrskenet som
förvandlades till änglar ! "

När jag var 13 år gammal så hade jag allt, jag var populär och omtyckt av många. Jag levde som kristen och gjorde vad jag kunde för att vara en kristen förebild, lika mycket innanför som utanför kyrkans väggar. Jag kunde utan problem ta kontakt med människor och passade in i alla sammanhang. Jag tänkte inte efter så mycket utan levde som jag trode var rätt och för många ett sunt och bra liv. Nästan alla visste vem jag var och vad jag stod för och det var inga problem.

Samma person stod en dag på en tågperrong och väntade på tåget. Bilden av mig var att jag hade det bra förspänt och inte hade några bekymmer i livet . Jag stod inte där för att jag skulle någon stans eller väntade på någon. Min plan var att ta livet av mig och kliva ut framför tåget. Det var en kall och kylig kväll och jag kan nästan känna hur det var än idag trots att jag är 37 år nu. Tåget kom rusande och jag tog steget ut men något höll i mig. Förvånad över att forfarande stå kvar och förvirrad över vad jag skulle ta mig till kände jag ett tilltal : " - Inte än, det är inte värt det."

Bedrövad över att ha misslyckats och samtidigt mycket fundersam över tilltalet gick jag hem. Det hade börjat mörkna och jag gick mitt i vägen, vilsen och ledsen och tänkte : " - Vad vill du Gud ?,
" - bevisa för mig att du är verklig ! "

Jag lyfte min blick och tittade upp och fick syn på en stjärna, stannade ochfortsatte titta. Något var annorlunda med den stjärnan. Det såg ut som att den blinkade och växte och jag tänkte för mig själv att det är bara inbildning . Men stjärnan växte med strålar åt alla håll från stjärnans mitt och bildade ganska snart ett norrsken med alla sorters färger. Jag tappade cyckeln som jag stod och höll bredvid mig och bara tittade. Något så vackert har jag aldrig sätt. Det var så mäktigt att jag höll på att tappa andan. Jag tittar mig omkring och ser att detta norrsken bara finns över mitt huvud och slås av tanken, "- Gud , är det du ? "

Efter ytterligare en liten stund ser jag att norrskenet läggger sig som en ring rund mig och jag ser dansande änglar uppträda . Ljusskenet omkring mig är så varmt och rödaktigt. Känslan är så starkt och mäktig att jag tvingar mot marken. Jag nöjer mitt huvud och tackar Gud " - Jag är överbevisad "

Efter en stund så lyfter änglarna upp i norrskenet och allt dras tillbaka up mot himlen. Jag är helt agen av det som hänt, tar upp min cykel och och börjar gå hem. När jag tittar upp nästa gång ser jag två mäktiga röda vingar på var sin sida av vägen som förljer mig hem.